Framtiden för Östersjön är ett rörligt mål

Pulloposti 30
Susanna Landor
Chefredaktör och verkställande direktör
ÅU Media

Sällan har utrikes- och säkerhetspolitiska frågor dominerat den offentliga diskussionen kring Östersjön och Finska viken så totalt. Sällan har Finlands äldsta tidning skrivit lika mycket om Östersjön som under det senaste året. Ändå har tidningens uppdrag alltid varit stadigt förankrat i havet.

201-åriga Åbo Underrättelser var den första tidningen i Finland som satsade på nyheter om sjöfart – en given nisch tack vare närheten till havet och skärgården, och tack vare Åbos roll som hamnstad och varvsstad.  Men om den journalistiska bevakningen tidigare främst har fokuserat på handel, varvsindustri, sjöfartsnäring, skärgårdsbor, företagande, turism, flora och fauna, olyckor, sjöbevakning, passagerartrafik, färjor och förbindelsebåtar, har det nu skett en tydlig skiftning. Det lokala påverkas alltmer av det globala. Larmrapporterna om övergödning, blågröna alger och minskade fiskbestånd överskuggas av återkommande nyheter om avsiktliga skador på havsbottnens el- och datakablar, ökade hybridhot av främmande nationer och upprepade GPS-störningar i vårt luftrum. 

Östersjön har blivit skådeplatsen för en kamp mellan stormakter och mindre nationer, framför allt efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina. När maktens kontinentalplattor skiftar globalt uppstår inte bara skador på viktig infrastruktur utan också politiska tsunamin som drar upp skrämmande svallvågor. I Östersjöområdet överskuggas allt av den geopolitiska kris som syns inom sjöfarten, och den avspeglas i den journalistiska bevakningen.

Den så kallade ryska skuggflottan har seglat upp som den största potentiella miljökatastrofen i Östersjön, och vi som bor och verkar längs kusten och i skärgården håller andan. 80-90 procent av Rysslands olja fraktas av rostiga fartyg i undermåligt skick med en besättning som är ovan att röra sig i ett svårnavigerat område med livlig trafik och trånga farleder – dessutom i ett hav med ett snittdjup på bara 55 meter, vilket kan jämföras med Medelhavets 1500 meter. Skuggflottan är ett sätt för Ryssland att försöka kringgå sanktionerna från EU och övriga väst. Vi ser också ett relativt färskt fenomen i fartyg som flagrant struntar i internationella regler och seglar under falsk flagg eller helt utan flagg. Utöver säkerhetspolitiska och juridiska aspekter utgör de tickande miljöbomber. Det är som bäddat för apokalyptiska scenarier i ett av världens känsligaste vatten.

Det kan te sig alarmistiskt att medierna målar upp en så pass dystopisk bild av läget, men tiden för godtrogenhet är ohjälpligt förbi. Trots att Finland är en kristålig nation med stor tilltro till kompetenta myndigheter, är vi samtidigt totalt beroende av Östersjön som trafikled. Cirka 96 procent av Finlands frakt sker till havs, så det finns all anledning till oro. Vi måste dessutom vara beredda på att situationen kan eskalera, och behöver verktyg för att kunna tackla fler otrevliga överraskningar.

Vårt Nato- och EU-medlemskap medför större muskler då det gäller försvaret av vårt land och våra territoriella vatten, men också ett ännu tätare samarbete mellan Norden och Östersjöländerna behövs. Samtidigt måste Finland ständigt se om sin beredskap och självförsörjning, vilket omfattar en befolkad skärgård året om, goda trafikförbindelser, alerta medborgare och en mångfald av pålitliga medier som informerar om både världsläget och lokala samhällen, som en del av vår beredskaps- och försvarsapparat.

I det här världsläget känns det ibland futtigt att tala om havet som kraftkälla och hemvist, något som ger oss näring, utkomst och rekreation, möjliggör en väg från isolationen och symboliserar frihet och framtidstro. Vi på ÅU försöker ändå uppmärksamma också glädjeämnen i vardagen, förbättringar av vattenvården, framsteg i förnybar energi, förunderliga naturfenomen och allt som vår mångfacetterade kust- och skärgårdsmiljön erbjuder: välgörande ensamhet, dånande tystnad, hög himmel, fiskefångster och bärlycka, solvarma klippor under bara fötter. Vi behöver stå på en solid och upplyst grund eftersom framtiden är ett allt rörligare mål. 

Kolumni edustaa kirjoittajan näkemystä, mikä ei välttämättä vastaa Centrum Balticumin kantaa.

Palaa otsikoihin